ChatGPT - Etiska och juridiska bekymmer i Europa kring AI-plattformen
Nyligen blockerade Italien officiellt den populära AI-språkmodellen ChatGPT, med hänvisning till oro över potentiella brott mot EU:s dataskyddsförordningar. Detta beslut har nu väckt en växande oro i andra europeiska länder eftersom Tyskland kan vara nästa i raden att följa Italiens ledning och förbjuda den AI-drivna chatboten.
Enligt den tyska kommissionären för dataskydd, Ulrich Kelber, är det "möjligt" att förbjuda Microsofts OpenAI-projekt efter Italiens beslut. Anledningen bakom Tysklands beslut att förbjuda ChatGPT kan bero på den italienska tillsynsmyndighetens uppmaning och utredningen av potentiella brott mot dataskyddslagar.
ChatGPT är känt för sin förmåga att leverera välformulerade konversationssvar om ett brett spektrum av ämnen, och det har många potentiella affärsapplikationer. Däremot har oro för datasekretess tagits upp, vilket har lagt till den växande listan över utmaningar som tekniken står inför. Den italienska dataskyddsmyndigheten uppgav att programmet potentiellt bröt mot EU:s dataskyddsregler, och därför är förbudet tillfälligt tills AI-chatboten respekterar användarnas integritet.
Svaret från OpenAI, företaget bakom ChatGPT, var att inaktivera chatboten för italienska användare samtidigt som det konstaterade att programmet inte bryter mot Europas integritetsbestämmelser. Möjligheten att andra europeiska länder följer Italiens ledning visar redan tecken.
Tyskland funderar på om man ska följa Italiens beslut
Som svar på Italiens beslut uttalade Kelber att "sådana åtgärder också är möjliga i Tyskland", och lyfte fram den jurisdiktion som stater har att fatta dessa beslut. Detta uttalande indikerar att Tyskland också kan förbjuda AI-chattboten, beroende på resultatet av utredningen om potentiella brott mot dataskyddslagar.
Frankrike och Irlands tillsynsmyndigheter har också uttryckt intresse för att lära sig mer om den italienska tillsynsmyndighetens resonemang och har kontaktat den italienska datasäkerhetsvakten för vidare diskussion. Beslutet av dessa länder kan bero på resultatet av den italienska tillsynsmyndighetens utredning och klarheten i de potentiella integritets- och säkerhetsproblemen som ChatGPT AI-chatboten utgör.
Sammanfattningsvis har Italiens förbud mot ChatGPT väckt farhågor om AI-drivna chatbotars potentiella brott mot datasekretessbestämmelser. Det växande intresset från andra europeiska länder, inklusive Tyskland, Frankrike och Irland, har belyst behovet av klarhet i frågan om datasekretess och säkerhetsproblem som ChatGPT ställer. Responsen från OpenAI och resultatet av undersökningarna kan diktera framtiden för AI-drivna chatbotar och deras applikationer på den europeiska marknaden.
Oro kring det potentiella missbruket av ChatGPT för desinformation
Experter har uttryckt oro över potentiellt missbruk av språkmodeller, särskilt i samband med storskalig desinformation och kränkande cyberattacker. De noterade att noggrannheten i kodgenereringen av dessa modeller ökar snabbt, vilket redan används av illvilliga aktörer för att felsöka och förbättra skadlig programvara eller till och med generera ny skadlig programvara. Forskare har diskuterat dessa möjligheter såväl som riskerna med att jailbreaka systemet eller manipulera dess utdata för att generera falska data.
Frågan om säkerhet är ett stort bekymmer för AI, eftersom det kan användas för att missbruka offer samtidigt som det är sårbart för utnyttjande av illvilliga aktörer. Faktum är att ChatGPT redan har drabbats av ett känt intrång, vilket ledde till att OpenAI tog systemet offline för att åtgärda sårbarheten. Men det upptäcktes senare att den ursprungliga korrigeringen i sig själv var felaktig och ChatGPT API:erna var fortfarande mottagliga för en bypass.
Dessutom är desinformation ett växande hot som kan uppstå från språkmodellernas förmåga att generera övertygande men falska berättelser. WithSecure demonstrerade denna förmåga genom att använda ChatGPT-3 för att generera nätfiske-e-postmeddelanden som kan sprida desinformation. Faran för offensiva cyberattacker är också ett problem, eftersom språkmodeller blir allt skickligare på att skriva datorkod.
Även om dessa risker redan har identifierats och diskuterats av forskare, ligger utmaningen i att utveckla effektiva skyddsåtgärder för att förhindra att de utnyttjas. I takt med att språkmodellerna blir mer avancerade är det avgörande att prioritera deras säkerhet och se till att de inte används i skadliga syften.
