Se upp för Australiens Bushfire-bedrägeri och bedrägeri

Det finns en speciell plats i helvetet för människor som använder tragedier till sin fördel. Det är svårt att förstå vad som kunde ha hänt i dessa människors liv för att göra dem så hjärtlösa. Allt som allt, oavsett om du tycker synd om dem eller vill att de ska brinna på insatsen, måste du lära dig hur de fungerar för att se till att du inte kan skadas. I kölvattnet av de tragiska buskbränderna i Australien har många nödfonder inrättats för att samla in donationer för ansträngningar från räddare, djurliv och humanitärer. Tyvärr varnar cybersäkerhetsexperter att inte alla dessa medel är legitima och att schemers kanske arbetar hårt för att avleda donationer i sina egna fickor. Förhoppningsvis har du inte blivit bedrägeri, och din donation har gått till en förtjänande fond, men om du fortfarande väljer var du ska donera bör du fortsätta läsa denna rapport.

ACCC skapade en hotline för bushfire-bedrägerier

Den australiska konkurrens- och konsumentkommissionen (ACCC) har inrättat en hotline som vem som helst kan använda för att rapportera bedrägerier i samband med den australiska bushfire-krisen. Nummeret på hotline är 1300 795 995 , och alla som misstänker en bedrägeri kan ringa det. Enligt riktlinjerna från ACCC har schemers skapat förfalskade webbplatser, eftergivit legitima välgörenhetsorganisationer, skapat fiktiva insamlingar och till och med använt sociala medier för att introducera intetanande givare till bedrägerier. Kommissionen varnar för att människor INTE ska donera till välgörenhetsorganisationer vars legitimitet inte kan verifieras. Människor uppmanas också att vara skeptiska till crowdfunding-ansträngningar eftersom nästan vem som helst kan skapa en gofundme- sida eller använda andra crowdfunding-plattformar för att skapa donationskampanjer. Naturligtvis är inte alla falska eller olagliga, men du måste vara försiktig när du väljer att donera pengar till en overifierad organisation eller en enskild insamling. De som upptäcker bedrägerier uppmanas att ringa hjälplinjen eller rapportera bedrägerierna med hjälp av ett formulär på ScamWatch.gov.au . I händelse av en lyckad bedrägeri uppmanas offren att omedelbart kontakta sina banker.

Sedan buskebränderna började i september 2019 hade 86 fuskrapporter registrerats av ACCC. Kommissionen rapporterade att förutom att använda cyberbrotts-taktik har schemers också utfört dörr till dörr för att samla in pengar, enligt uppgift, på uppdrag av sina släktingar och lokala välgörenhetsorganisationer.

Schemers utnyttjar falska webbplatser, sociala medier och crowdfunding

Tyvärr besöker de flesta av oss inte välgörenhets- och donationswebbplatser tillräckligt ofta för att känna igen falska webbplatser direkt. Det är tillräckligt enkelt för schemers att skapa webbplatser som ser tillräckligt legitima ut, och vissa besökare kan bli lurade att fylla ut betalningsformulär och rikta pengar till schemers konton utan att misstänka något. Dessa falska webbplatser kan marknadsföras via sociala medieplattformar för att locka potentiella offer, och schemers kan också använda direktmeddelanden för att introducera människor till länkar som leder till dem. Vissa webbplatser med sociala medier erbjuder också sina egna crowdfunding-plattformar. Om du till exempel går till facebook.com/fundraisers/ kan du hitta en lista över insamlare som samlar in donationer av olika orsaker. Många av dem är för närvarande förknippade med den australiska bushfire krisen. De mest populära Facebook-insamlarna för närvarande är Celeste Barber och WIRES- ansträngningar som har samlat in $ 34.000.000 respektive $ 10.000.000. Dessa bekräftas som legitima insamlare, men det kan också finnas sådana som skapats av schemers. Att använda legitima crowdfunding-plattformar - som Facebook Fundraisers, GoFundMe, KickStarter eller IndieGoGo - är naturligtvis inte nödvändigtvis det enklaste eftersom dessa plattformar implementerar verktyg för att skydda sig mot bedrägerier.

Ibland vill vi göra en förändring och hjälpa de i nöd så snart som möjligt, men när det gäller pengar är det alltid en bra idé att spendera minst ett par minuter för att ta reda på vad det bästa sättet att donera är. I slutet av dagen vill du inte slösa bort dina besparingar på någon som kommer att använda den för personlig vinst. Lyckligtvis finns det sätt att identifiera falska webbplatser som poserar som välgörenhetsorganisationer.

Sätt att identifiera falska webbplatser och crowdfunding-kampanjer:

• Leta efter listor över verifierade välgörenhetsorganisationer och insamlare . Officiella stödda listor är inte alltid tillgängliga, men du kan vanligtvis lita på pålitliga nyhetskällor för att ge dig dem.
• Följa din valda välgörenhet . Välgörenhetsorganisationer och organisationer som ber om donationer är vanligtvis mycket enkla att förfölja eftersom de har Instagram, Facebook, Twitter och andra sociala medier. Om en välgörenhetsorganisation du är intresserad av att stödja inte är aktiv online är det riskabelt att lita på dem.
• Följa din valda crowdfunding-kampanj . Crowdfunding-kampanjer skapas vanligtvis av individer, så det kan vara riskabelt att lita på dem. Men om det är en berömd person, eller en person vars koppling till en specifik välgörenhet kan verifieras, kan du kanske göra rätt val.
• Kontrollera alltid webbadressen . Falska webbplatser har ofta konstiga domännamn. Till exempel är wwf.org ett legitimt domännamn för en legitim stiftelse, men wwf-foundation.org är det inte. Kontrollera alltid webbadressen och sidan eller insamlingsnamnet på sociala medier. En avvikelse kan vara ett tecken på en bedrägeri .
• Lita inte på phishing-e-post och samtal . Om du får phishing-e-postmeddelanden som riktar sig till de australiska bushfires, se till att du inte klickar på länkar som kan leda till falska webbplatser och crowdfunding-kampanjer. Om du får bluffsamtal , se till att du inte avslöjar information om betalningskort för påstådda donationer. Om du vill donera, anteckna den som ringer välgörenhetsnamn och gör din egen forskning innan du gör en donation.

Donera klokt

Det är allas personliga beslut om de vill donera pengar eller inte. Vissa är villiga att göra donationer utan att ställa frågor. Andra misstroar sig till och med verifierade välgörenhetsorganisationer, och de kanske är mer intresserade av att donera sin tid, kläder, medicinska varor och andra varor. Även om schemers har utnyttjat den australiska bushfire-krisen till sin fördel och falska webbplatser, telefonsamtal och bedrägerier på sociala medier har använts, bör människor inte vara rädda för att hjälpa de i nöd. Om du vill donera, men du är inte säker på vem du ska lita på, har ministeriet för statsministeriet och regeringen i Australien delat en lista över registrerade välgörenhetsorganisationer med bushfire och återhämtningsaktiviteter .