Din Windows-prenumeration har löpt ut Popup-bedrägeri

Sidan som visar meddelandet i fråga är ett bedrägeri som använder påhittade meddelanden, använder skrämseltaktik för att manipulera besökare till specifika handlingar. Dessutom begär den vilseledande webbsidan tillstånd att visa aviseringar. Användare rekommenderas starkt att ignorera och omedelbart stänga sådana webbplatser.

Den vilseledande sidan visar ett falskt meddelande som påstår att användarens Windows-prenumeration löper ut, och hävdar att systemet efter utgången blir känsligt för virus, skadlig programvara och identitetsstöld. Den använder skrämseltaktik och varnar för att Windows-systemet är försvarslöst och utsatt för potentiella hot.

Dessutom strävar meddelandet efter att locka användaren med ett rabatterbjudande på upp till 70 % rabatt på en påstådd Windows Security-prenumeration (version 20.9.139 för tre enheter). Den tillhandahåller också ett förfalskat serienummer, vilket uppmuntrar användaren att förnya sitt abonnemang. Införandet av "Marketing Disclosure" verkar vara ett försök att skapa en känsla av legitimitet.

När du väljer knappen "Förnya prenumeration" omdirigerar denna bedrägliga sida användare till en annan opålitlig sida som utger sig för att vara en antiviruswebbplats. Den här sekundära platsen initierar en simulerad systemskanning, som felaktigt hävdar upptäckten av flera hot.

Det finns många röda flaggor som är direkt uppenbara på bluffsidan, inklusive den falska serienyckeln, de överdrivna virushoten och den dåliga siddesignen. Användare bör aldrig interagera med liknande webbplatser.

Varför använder bedragare falska virusvarningar för att skrämma användare?

Bedragare använder falska virusvarningar för att skrämma användare av flera strategiska skäl:

Omedelbar åtgärd:
Skrämseltaktik skapar en känsla av brådska och tvingar användare att vidta omedelbara åtgärder utan att noggrant utvärdera situationen. Denna brådska betonas ofta genom att varna användare för överhängande hot eller systemsårbarheter.

Manipulera känslor:
Rädsla är en kraftfull känsla som bedragare utnyttjar för att manipulera individer. Genom att skapa rädsla genom falska virusvarningar, strävar bedragare efter att åsidosätta rationellt tänkande och ge impulsiva svar från användarna.

Social teknik:
Falska virusvarningar använder ofta sociala ingenjörstekniker som spelar på användarnas oro för deras digitala säkerhet. Bedragare kan utnyttja vanliga rädslor relaterade till dataförlust, identitetsstöld eller ekonomisk skada för att lura användare att följa deras instruktioner.

Skapa en falsk känsla av auktoritet:
Bedragare kan designa falska varningar för att likna legitima säkerhetsvarningar, komplett med logotyper och terminologi som får dem att verka autentiska. Detta skapar en falsk känsla av auktoritet, vilket leder till att användare tror att de måste följa instruktionerna.

Nätfiske efter information:
Scareware-taktik involverar ofta att lura användare att tillhandahålla känslig information, såsom inloggningsuppgifter, ekonomiska detaljer eller personliga uppgifter. Användare som fruktar ett säkerhetshot kan omedvetet avslöja denna information i ett försök att lösa det påstådda problemet.

Pushing Rogue Software:
Falska virusvarningar kan uppmana användare att ladda ner och installera förmodad säkerhetsprogramvara eller uppdateringar. I verkligheten är dessa nedladdningar ofta skadliga till sin natur och introducerar skadlig programvara eller oönskade applikationer i användarens system.

Finansiellt utnyttjande:
Bedragare kan använda skrämseltaktik för att övertyga användare om att deras system har äventyrats, vilket leder till att de köper onödiga eller bedrägliga säkerhetslösningar. Detta utnyttjande syftar till att generera intäkter för bedragarna genom bedrägliga transaktioner.

Affiliate Marketing bedrägerier:
Vissa falska virusvarningar, som beskrivits i föregående fråga, är en del av bedrägerier med affiliate-marknadsföring. Bedragare kan övertyga användare att köpa legitim programvara via sina affiliate-länkar, vilket ger dem provision samtidigt som de utnyttjar användarnas rädsla för säkerhetshot.