SharePoint-faktura-e-postbedrägeri
Efter noggrann granskning av e-postmeddelandet i fråga har vi kommit fram till att det är ett bedrägligt meddelande som är utformat för att locka intet ont anande mottagare att besöka en vilseledande webbplats. Dessa bedragare använder webbplatsen för att stjäla personlig information. Sådana bedrägliga e-postmeddelanden är allmänt kända som nätfiske-e-postmeddelanden.
Nätfiskemeddelandet nämner flera dokument, inklusive B/L (konossement), kommersiell faktura och proformafaktura, vilket tyder på att de är bifogade eller tillgängliga via SharePoint. Den uppmuntrar mottagaren att "Granska dokument" genom att tillhandahålla en hyperlänk som uppmanar dem att klicka för att påstås visa och signera dokumenten.
Dessutom föreslår mejlet att prenumerera på automatiska åtgärder i framtiden, vilket är en typisk nätfisketaktik som syftar till att lura mottagare att avslöja personlig information. Genom att klicka på länken "Granska dokument" omdirigeras användare till en bedräglig inloggningssida för e-postkontot.
Denna förfalskade sida är noggrant utformad för att efterlikna utseendet på en legitim inloggningssida som är skräddarsydd för mottagarens e-postleverantör. Till exempel, om det potentiella offret använder Gmail, kommer den falska webbplatsen att replikera Gmails inloggningsportal. Syftet med denna vilseledande sida är att samla in e-postadresser och lösenord och därigenom äventyra användarnas inloggningsuppgifter för e-postkontot.
Bedragare kan utnyttja de inträngda kontona för att skicka ytterligare nätfiske-e-postmeddelanden till offrets kontakter, och därmed utöka deras pool av potentiella mål. De kan också få tillgång till känslig information som lagras i e-postkontot, såsom personlig korrespondens, ekonomiska data eller inloggningsuppgifter för andra konton.
Hur kan du känna igen ett bedrägerimeddelande?
Att känna igen ett bedrägerimeddelande innebär att vara vaksam och uppmärksamma olika tecken som kan indikera dess bedrägliga natur. Här är några tips som hjälper dig att känna igen ett bedrägerimeddelande:
Avsändarens e-postadress: Kontrollera noggrant avsändarens e-postadress. Bedragare använder ofta e-postadresser som efterliknar legitima företag eller organisationer, men som kan innehålla små variationer eller felstavningar.
Misstänkt ämnesrad: Var försiktig med ämnesrader som framkallar en känsla av brådska, utlovar orealistiska belöningar eller innehåller grammatiska fel och felstavningar.
Oväntade förfrågningar om personlig information: Var försiktig med e-postmeddelanden som begär känslig personlig information som lösenord, personnummer eller finansiella kontouppgifter. Legitima organisationer begär vanligtvis inte denna information via e-post.
Dålig grammatik och stavning: Bedrägerimeddelanden innehåller ofta grammatiska fel, stavfel och besvärlig språkanvändning. Legitima företag och organisationer har vanligtvis professionell kommunikation.
Oönskade bilagor eller länkar: Undvik att öppna bilagor eller klicka på länkar i oönskade e-postmeddelanden, särskilt från okända avsändare. Dessa bilagor eller länkar kan innehålla skadlig programvara eller leda till nätfiskewebbplatser.
Känslan av brådska eller hot: Bedrägerimeddelanden skapar ofta en känsla av brådska genom att hävda att omedelbara åtgärder krävs för att undvika negativa konsekvenser. Var skeptisk till e-postmeddelanden som hotar med rättsliga åtgärder, kontoavstängning eller förlust av åtkomst om du inte vidtar omedelbara åtgärder.
Too Good to Be True Erbjudanden: Var försiktig med e-postmeddelanden som lovar stora summor pengar, priser eller belöningar för liten eller ingen ansträngning. Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det troligtvis så.
Generiska hälsningar: Scam-e-postmeddelanden kan använda generiska hälsningar som "Kära kund" istället för att tilltala dig med ditt namn. Legitima företag och organisationer anpassar vanligtvis sin kommunikation.
Felaktiga webbadresser: Håll muspekaren över länkar i e-postmeddelanden för att förhandsgranska webbadressen innan du klickar på dem. Bedragare kan dölja skadliga länkar genom att använda URL-förkortare eller omdirigera till bedrägliga webbplatser.
Brist på kontaktinformation: Legitima företag och organisationer tillhandahåller vanligtvis kontaktinformation i sina e-postmeddelanden. Om det inte finns något sätt att kontakta avsändaren eller om informationen som tillhandahålls verkar misstänkt kan det vara en bluff.
Genom att vara försiktig och känna igen dessa varningstecken kan du bättre skydda dig från att falla offer för bluffmejl. Om du är osäker på äktheten av ett e-postmeddelande är det alltid bäst att verifiera med avsändaren via en separat kommunikationskanal innan du vidtar någon åtgärd.
